inkikar lit ' raisa ' stain ' eftiR ' styþik ' faþur ' sin ' uk ' þorkel ' lit ' kiara ' merki ' at ' inkikuni ' suiru ' sin '

Ingegärd lät resa stenen efter Styding, sin fader, och Torkel lät göra minnesmärket efter Ingegunn, sin svärmoder.

Runstenen står vid infarten till en villatomt 2,7 km norr om Börje kyrka.
Texten kan verka egendomlig, som att stenen bär två orelaterade minnesskrifter. Men Upplands runinskrifter har en förklaring:

Det säges ingenting om släktskap mellan de båda, som låtit göra minnesmärket, eller mellan de båda döda, till vilkas hågkomst det är rest. Och dock kan man med säkerhet antaga, att det är fråga om medlemmar av samma familj. Torkel och Ingegärd ha varit man och hustru, och de låta resa stenen till minne av hennes föräldrar Styding och Ingegunn. Det har tydligen varit svårt att finna en formulering, som klargjorde detta. Ordet föräldrar (fsv. forœldrar m. pi., forœldri n.) existerade sannolikt icke i deras ordförråd, i varje fall icke med den nutida betydelsen; det betyder i fornspråken också förfäder, de äldre. Det fanns ingen lätt utväg ur detta dilemma. Så har man av nödtvång tillgripit ett förkortat uttryckssätt. Ingegärd nämnes först, såsom rimligt är, då det gäller hennes föräldrar. Och av dessa borde givetvis fadern få den första platsen. Det är sålunda i detta fall rent språkliga skäl, som äro anledningen till att en man har låtit resa en minnesvård över sin svärmoder.

Ristare: Öpir (A)

Foto © Christer Hamp 2025-05-01

[ Miljö | Större bild | U 913 | U 916 ]